”Har definitivt nytta av EU-praktiken i mitt nuvarande arbete”
Julia Lindfors ville testa på arbetslivet när hon närmade sig slutet av sina juridikstudier i Stockholm – hon hade läst tre och ett halvt år och hade ett år kvar till examen.
- Jag funderade på olika alternativ och via bekanta fick jag höra talas om praktikantplatsen i Bryssel, säger hon.
Den lät lockande av flera skäl. EU-rätt ingick i hennes studier och det skulle vara intressant att se hur teori och praktik hänger ihop och att få en inblick i hur en så omfattande byråkratisk apparat som EU fungerar. Det kändes också spännande att få bo en tid i en europeisk storstad.
Rejäl munsbit
Hon landade i Bryssel i januari 2012 och stannade till sommaren.
De första veckorna blev minst sagt intensiva. Det är en rejäl munsbit att försöka få grepp om och det hela kändes nästan lite overkligt.
- Att plötsligt finnas mitt i det som man sett så ofta på teve!
Dessutom skulle en rad praktiska frågor lösas – som att skaffa passerkort till olika lokaler och ordna med en egen bostad.
Under den första tiden fick Julia följa med sin åländska chef på olika möten där frågor, som var relevanta för Åland, behandlades. Men rätt snart fick hon börja arbeta helt självständigt – hon bevakade olika möten och diskussioner och skrev rapporter om dem till landskapsregeringen.
- Eftersom vi bara var två från Åland måste vi ofta dela på oss när det pågick möten samtidigt där frågor som var intressanta för Åland togs upp. Det kändes verkligen som att man behövdes och fick göra ett ”riktigt jobb”, säger Julia Lindfors.
Långa möten – ofta med intensiva diskussioner – hör till EU-vardagen.
- Allt simultantolkas till EU-medlemsländernas språk så man kunde följa diskussionerna på svenska. Skrivet material kom dock först på engelska.
Vitt skilda ämnesområden
Under hennes tid i Bryssel var bland annat fiskerifrågor högaktuella. Hur stora kvoter, vilken sorts fiskeredskap och vilken typ av fångstfartyg skulle man gå in för?
- Det är inget ämne som jag hade någon bakgrundskunskap om men jag fick snabbt sätta mig in i det, säger hon.
Det i sin tur betyder att ett brett samhällsintresse och ett öppet sinne för att lära sig mer om vitt skilda ämnesområden är bra att ha om man funderar på att söka praktikantplatsen i Bryssel.
Ålands representation är inhyst i samma lokal som Finlands ständiga representation i Bryssel.
- Vi hade en del samarbete med de anställda där. Vi kunde till exempel be dem att hålla ett extra öga på något möte där en fråga som var relevant för Åland behandlades, men som vi just då inte hann bevaka.
Nytta i dag
När arbetsdagen var slut fanns mycket att göra i Bryssel.
- Det är en stor och levande stad med otvunget umgänge och trevlig pubkultur. Jag umgicks en hel del med andra praktikanter från andra EU-länder, vi kunde till exempel träffas i en park och ha picknick.
Efter tiden i Bryssel återvände Julia till Stockholm och avslutade studierna 2014. Sedan blev det jobb vid Stockholms stad juridiska avdelning innan hon återflyttade till Åland. Här arbetade hon först som kommunsekreterare vid Jomala kommun och 2020 utsågs hon till kommundirektör i Lemland.
- Jag har definitivt nytta av EU-praktiken i mitt nuvarande arbete. Till exempel när en åländsk lag stiftas, som bygger på ett EU-direktiv, vet jag var jag hittar bakgrundsmaterialet eftersom jag känner till EU-strukturen och alla nivåer som finns inom den.
Skulle du rekommendera att söka praktikantplatsen i Bryssel?
- Absolut! Det är en upplevelse på så många plan och man lär sig så mycket. Man får också en annan förståelse för andra länder och deras agerande i EU-organen. En lösning, som kan synas självklar för oss utgående från våra förutsättningar, kan te sig omöjlig för ett annat land.
